Jätteträd blir urgröpta kanoter

Jätteträd blir urgröpta kanoter

Föreningen "Pfahlbau am Attersee" fortsätter den gamla traditionen med stöd av de österrikiska förbundsskogarna (ÖBf) och Naturhistoriska museet (NHM): De unika träbitarna är gjorda av två silvergranar som är över 130 år gamla och som skördades av förbundsskogarna i Loibichl skogsdistrikt på Attersee. "Skogen har alltid varit en av de viktigaste källorna till mänskligt liv - trä var oumbärligt som konstruktion och bränsle sedan stenåldern och förblir så till denna dag. Utgravningsprojektet ger liv till ett stycke historia här vid sjön Attersee", säger Andreas Gruber, styrelseledamot för skogsbruk och naturvård på Federal Forests, som inte bara sköter de omgivande skogarna i sjön Attersee. Medan den ena kanoten tillverkas av pålboningsföreningen med hjälp av moderna verktyg, tillverkar ett team under ledning av experimentell arkeolog Wolfgang Lobisser den andra utgravda kanoten främst med replika förhistoriska verktyg. På så sätt återupplivar forskarna ett hantverk som är tusentals år gammalt. 2011 förklarade UNESCO flera särskilt välbevarade bosättningar med hög bosättning vid sjön Attersee som världsarv.

Typiska trädslag

Två särskilt kraftfulla jätteträd med en höjd på över 40 meter och en omkrets på upp till 3,5 meter används för detta extraordinära projekt. För att hitta rätt exemplar sökte förbundsskogspersonalen intensivt efter lämpliga träd och hittade dem i kommunområdena Innerschwand och Unterach. "Silvergranen är ett trädslag med en lång tradition som är typiskt för regionen. Den är stabil, lätt att arbeta med och därför idealisk för att producera utgrävda träd. Detta visar vilken mångsidig roll våra skogar spelar i regionen", säger Laurenz Aschauer, chef för skogsbruket ÖBf Traun-Innviertel.

Stenåldersverktyg möter motorsåg

Arbetet med de två stammarna tar totalt cirka två veckor. Forskning, praktik och historia möts på Seewalchners strandpromenad: en av de två stammarna är till övervägande del bearbetad med rekonstruerade stenåldersverktyg gjorda av trä, sten, järn eller brons, medan på den andra hantverkarna från Pfahlbau-föreningen på Attersee och Seewalchner-bönderna förlitar sig mer på motorsågar. "Totalt cirka 600 timmars manuellt arbete går in i en utgravd kanot - från att platta till skrovet till att urholka stammen. Vårt mål är att återuppliva denna ursprungliga karaktär och göra den synlig och begriplig för alla", förklarar Gerald Egger från Attersee Pfahlbauverein.

Från sjön tillbaka till landet

Efter den inledande bearbetningen sänks de utgravda ämnena, de så kallade "viparna", ner i Attersee i flera månader. Vattning gör att träet lugnar ner sig och blir mer motståndskraftigt mot sol, vind och regn. Dugout-kanoterna kommer äntligen att få sin sista hand sommaren 2026. Deras nästa stora framträdande blir som en del av en dugout-regatta, som liksom 2016 förväntas locka många besökare till sjön Attersee.

Unescos världsarv höghus på sjön Attersee

Träpålar, även känd som bosättningar vid sjön, var en typisk form av bosättning i alpområdet under den neolitiska perioden. Resterna av mer än 30 byar med pålboende har hittills hittats vid sjön Attersee. Skyddat under vatten och av sediment har trä, verktyg och vardagsföremål varit förvånansvärt välbevarade i tusentals år. Den äldsta kända dateringen kan hittas i Seewalchen i området kring hopptornet och går tillbaka till 3 990 f.Kr. År 1870 hittades också den första pålbostaden i Oberösterreich i Seewalchen am Attersee, direkt vid utloppet av Ager. 2011 förklarades platserna vid sjön Attersee, tillsammans med andra i sex länder, till UNESCO:s världsarvslista. Föreningen "Pfahlbau am Attersee" förmedlar detta arv på ett livligt sätt och knyter an till stenålderstraditionen med de utgrävda kanoterna. Detta gör det tydligt hur nära liv, skog och vatten hängde ihop då.(gh)