Är Österrike slut?

Är Österrike slut?

"Österrike är inte färdigbyggt. Alla som har den här åsikten lever långt borta från verkligheten." Uttalandet av Andreas Pfeiler, verkställande direktör för Stenkeramikföreningen, är ganska provocerande – och ganska medvetet valt. Det är ett svar på kravet att drastiskt minska användningen av mark. Specifikt: att minska den dagliga markförbrukningen från 11 till 2,5 hektar. Den har senast inrättats av miljöorganisationen WWF.

Kravet delvis uppfyllt

Med markförbrukning eller markanvändning avses markens tätning av strukturer som byggnader eller vägar så att nederbörd inte längre kan tränga in i den. Enligt offentligt tillgängliga siffror var nästan exakt 3,7 procent av landets yta förseglad 2024. Det dumma med miljöorganisationernas krav är att det redan delvis tillgodoses.

Det påpekar marknadsforskaren Andreas Kreutzer, som sysslar intensivt med ärendet. 2024 sjönk markanvändningen för andra året i rad – med 15,5 procent. Den dagliga markförbrukningen 2024 var därför inte 11, utan 6,75 hektar. Kreutzer tillskriver nedgången två faktorer: Å ena sidan berodde det på den svaga byggsektorn – och därför inte hållbar. Å andra sidan kan ”Markstrategin Österrike” som stater och kommuner godkände i februari 2024 också ha haft en dämpande effekt.

Branschorganisationens representant Pfeiler ser sin åsikt bekräftad av fakta. Men han förstår de olika intressena: "Vi befinner oss i ett spänningsområde som måste vägas noggrant: Det finns ett berättigat intresse av att använda den knappa marken sparsamt. Å andra sidan växer befolkningen och med det behovet av bostadsyta och infrastruktur", säger Pfeiler. "Jag ska bara ta exemplet med energiomställningen: för ett vindkraftverk behöver du en tillfartsväg och en grund. Det fungerar inte utan byggarbeten." Men, fortsätter Pfeiler: "Vi måste gå tillväga mer intelligent och hitta en balans mellan de olika intressena med flexibla lösningar. Ett stel mål som målet på 2,5 hektar kommer inte att ta oss någonstans."

På sommaren publicerade byggmaterialindustrin positionsdokumentet "Österrike är inte färdigt!" presenteras där den ”visar perspektiv för en hållbar framtid, både vad gäller byggande och markanvändning”. Detta positionsdokument diskuterades nyligen med en expertgrupp av toppklass i Wien. Den uppenbara och förmodligen retoriska titeln på händelsen: "Är Österrike färdig?"

Pfeiler gjorde ställningen för byggmaterialindustrin tydlig: "Den österrikiska byggmaterialindustrin ser sig själv ha ett ansvar här och söker dialog med intressenter för att tillsammans hitta hållbara lösningar på hur markanvändningen kan fungera hållbart." För att hitta den nödvändiga balansen mellan individuella intressen behövs ”strategisk markförvaltning med tydliga mål”, förklarade Arthur Kanonier, chef för forskningsavdelningen för markpolitik och markförvaltning vid Wiens tekniska universitet. Cirka 6 000 km² av det lokala området har redan använts, ungefär hälften av det är ägnat åt byggnadsmark och en fjärdedel av det är fortfarande obebyggt. Med befolkningsökningen ökar också trycket på tillgängligt utrymme. "Dagens ordning är inte att sprida sig, utan att förtäta områden som redan har utvecklats", sa Kanonier.

Packning kan ge ett betydande bidrag till en ekonomisk användning av marken. Arkitekten Armin Mohsen Daneshgar förklarade potentialen med att lägga till golv till befintliga byggnader: "Wiens tak erbjuder cirka tre miljoner kvadratmeter utrymme för 200 000 lägenheter." Minst en våning kan byggas, men oftast flera, utan att bokvaliteten på de nedre våningarna påverkas. Ytterligare positiva effekter: takträdgårdar som gröna oaser och upp till 80 procent energibesparing om den befintliga byggnaden också renoveras som en del av utbyggnaden.

Pfeiler anser också att packning är en central spak. Han tänker också på användningen av byggnadsmark som redan har avsatts: "Varför försegla nya områden när över 67 000 hektar är avsatta som byggnadsmark men inte används?" Mobiliseringen av dessa områden är en av de stora uppgifterna. Detta innefattade att bygga luckor inom staden, utöka befintliga takutrymmen och öka förtätningen av befintliga byggnader.

"Vi är så klart intresserade av att byggandet sker. Men vi vill agera ansvarsfullt och vi är engagerade i det", förklarade Roland Hebbel från Centralförbundet för industribyggnadsprodukttillverkare. För honom betyder det: nybyggnation, ja, men hållbar. Daniel Fügenschuh, ordförande för Federal Chamber of Civil Engineers, efterlyste också en kursändring: "Varje år använder vi ett område lika stort som Eisenstadt. Detta ökar risken för översvämningar, värmeöar och andra katastrofer." Hans lösning: utnyttja befintliga byggnader och stadskärnor bättre. Renoveringar, mobilisering av bruna fält och omvandling av gamla kommersiella ytor skulle kunna ge ett betydande bidrag till att skapa nya bostadsytor utan att förbruka ytterligare mark.

Den österrikiska markstrategin syftar till att avsevärt minska markanvändningen till 2030. Det nuvarande regeringsprogrammet definierar olika utgångspunkter för att bygga utan jord, som att prioritera markåtervinning framför ombyggnad och renovering framför nybyggnation. Nu får vi se vad detta innebär i praktiken.

"Vi ser oss bekräftade i våra ansträngningar under de senaste åren", säger föreningens verkställande direktör, Pfeiler. Branschorganisationen har drivit på åtgärder som tät bebyggelse i flera år, "eftersom detta också sparar energi." Dessutom är mineraliska byggmaterial hållbara, cirkulära och multifunktionella och möjliggör att bygga på högre höjder och med högre densiteter. Byggvarutillverkarens representant Hebbel: "På detta sätt kan byggmark mobiliseras och markanvändningen minimeras."

Fakta om markanvändning i Österrike

• Bereits genutzt: 5.902 km² (7 Prozent der Staatsfläche)
• Davon versiegelt: 52,5 Prozent (3,7 Prozent der Staatsfläche)
• Flächenneuinanspruchnahme 2024: 24,7 km² (minus 15,5 Prozent zum Vorjahr)
• Täglicher Durchschnitt 2024: 6,75 Hektar
• Gewidmetes, unbebautes Bauland: rund 67.000 Hektar
• Wohnbedarf Wien: rund 15.000 neue Wohnungen pro Jahr
• Potenzial Wiens Dachflächen: 200.000 Wohnungen