Kraftigt regn och klimatförändringar: Hur platser kan skydda sig själva

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Kraftiga nederbörd leder alltmer till översvämmade vägar och skador. Experten Gregor Grassl visar vilka åtgärder som kan genomföras.

Starke Niederschläge führen immer häufiger zu überfluteten Straßen und Schäden. Der Experte Gregor Grassl zeigt, welche Maßnahmen umgesetzt werden können.
© NirutiStock iStock Getty Images Plus

Kraftigt regn och klimatförändringar: Hur platser kan skydda sig själva

Antalet extrema kraftiga regnhändelser ökar markant – med allvarliga konsekvenser som översvämmade gator, evakueringar och miljarder dollar i skador. En titt på Oberösterreich visar dimensionen: 2002 och 2013 var det översvämningar på Donau och Inn med utsläppstoppar som statistiskt sett bara borde inträffa vart 100:e till 300:e år. Och serien fortsätter: 2023 ledde två stormar till betydande översvämningar - en gång i Vorarlberg, Tyrolen och Salzburg, och igen i Kärnten, södra Steiermark och södra Burgenland.

Från vattenbrist till kraftigt regn

Überschwemmung © Olena Bartienieva iStock Getty Images Plus
© Olena Bartienieva iStock Getty Images Plus

September 2024 följdes av långvarigt kraftigt regn, som orsakade omfattande översvämningar från Salzburg över övre Steiermark till norra Burgenland. Nedre Österrike och Wien drabbades särskilt hårt, med vattennivåer som annars bara nås en gång på hundra år. "Detta visar att nuvarande standarder inte längre är tillräckliga. Heltäckande översvämningsskydd och klimattålig stadsplanering är avgörande för framtiden för städer och samhällen", understryker Gregor Grassl, associerad partner och expert för klimatanpassat byggande och stadsutveckling på Drees & Sommer.

Medan stigande temperaturer leder till vattenbrist i vissa regioner, utsätts andra områden upprepade gånger för kraftigt regn. Det senare är särskilt förrädiskt eftersom det sker spontant och selektivt och därför är svårt att planera, förklarar Grassl. "De goda nyheterna: med rätt know-how kan städer anpassa sig och bli mer motståndskraftiga."

Fem åtgärdsområden för att hålla sig torr

Gregor Grassl, Experte für klimafreundliche Gebäude- und Stadtentwicklung - Drees & Sommer. © Drees & Sommer
Gregor Grassl, Experte für klimafreundliche Gebäude- und Stadtentwicklung – Drees & Sommer. © Drees & Sommer

Grassl nämner fem åtgärdsområden med vilka städer och samhällen avsevärt kan öka sin motståndskraft mot kraftiga regn:

1. Analys av lokala risker
Kraftiga regn kan också orsaka översvämningar som är svåra att förutse, även borta från floder. Regelbundna riskanalyser och tester av befintliga skyddssystem är därför viktiga. "Överbelastade avloppssystem är en av de vanligaste orsakerna till översvämningar i städer", förklarar Gregor Grassl. Det är också avgörande att alltid säkerställa tillgång till utryckningsvägar, brandstationer och sjukhus.

2. Främja blågrön infrastruktur
Grönområden och urbana öppna ytor fungerar som naturliga retentionsområden och buffertar nederbörd. "Vi talar också om svampstäder eftersom områdena fungerar som en svamp och absorberar regnvatten", säger Grassl. Dessutom erbjuder de skydd mot värme, förbättrar luftkvaliteten och den biologiska mångfalden och ökar livskvaliteten i städerna.

3. Lossa ytorna
Asfalt och betong förhindrar att regnvatten sipprar bort. "För att motverka detta måste man öppna stora ytor och ersätta dem med vattengenomsläppliga alternativ", säger Grassl. På så sätt kan bakvatten och översvämningar undvikas och mikroklimatet kan samtidigt förbättras.

4. Undvika kontraproduktiva dammar
Stela dammar dränerar ofta vatten för snabbt, vilket förvärrar översvämningar på andra håll. "Istället för att släppa ut vatten i en accelererad hastighet är det viktigt att sakta ner det och buffra det." Retentionsområden och naturlig design hjälper till att hålla kvar vatten på plats längre.

5. Integration i stadsplanering och markanvändningsplanering
Skyddsåtgärder bör integreras i byggprojekt i ett tidigt skede. "Retentionsområden kan också användas som parker, lekplatser eller lounger." Detta skapar ett funktionellt skydd med ytterligare mervärde.

"Istället för att reaktivt reagera på händelser bör städer och samhällen proaktivt investera i klimattålig infrastruktur. Lösningar som kombinerar säkerhet, hållbarhet och livskvalitet kan implementeras redan idag", avslutar Gregor Grassl.