Slut på avfallsstatus för schaktad jord

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am und aktualisiert am

Slutet på avfallsstatus för byggavfall är en grund för den cirkulära ekonomin. En ny föreskrift ska nu göra det lättare att hamna i schaktad jord.

Das Ende der Abfalleigenschaft von Baurestmassen ist eine Grundlage für die Kreislaufwirtschaft. Eine neue Verordnung soll nunmehr das Abfallende von Bodenaushub erleichtern.
© dusteh iStock GettyImages Plus

Slut på avfallsstatus för schaktad jord

Denna artikel behandlar kriterierna för att hävda det så kallade slutet på avfall, vilket måste uppfyllas som en förutsättning för ALSAG-fri återvinning av byggavfall. Slutligen finns det en syn på en ny förordning för markschaktning, som borde medföra lättnad på detta område. Exakt kunskap om dessa regelverk är avgörande för framgångsrika affärer inom mark- och anläggningsarbeten, eftersom potentiella ALSAG-tilläggsbetalningar inte bara kan vara smärtsamma för byggföretagen, utan kan till och med hota deras existens, med tanke på de mängder byggavfall som flyttas.

Tortengrafik
Abfallaufkommen in Österreich, Quelle: www.baumappe.at, Kapitel B 21 © Bundesinnung Ba

Avfall i byggandet

Enligt den federala avfallshanteringsplanen genereras totalt 70 miljoner ton avfall i Österrike varje år. Av detta är 41 miljoner ton (59%) schaktjord, 11 miljoner ton (16%) är bygg- och rivningsavfall och 18 miljoner ton (25%) annat avfall. Det betyder att 75 % av det totala avfallet som genereras i Österrike kommer från byggarbete. Denna enorma mängd byggavfall måste hanteras och tas tillvara av byggbranschen på bästa möjliga ekologiska och ekonomiska sätt för att kunna möta den cirkulära ekonomins krav.
För att hantera byggavfall på ett lagstadgat sätt måste en hel rad lagkrav följas, vilket innebär enorma utmaningar för alla som drabbas (särskilt byggare, planerare och byggföretag). De viktigaste juridiska kraven som är relevanta för konstruktion inkluderar följande juridiska frågor:

  • Abfallwirtschaftsgesetz 2002
  • Recycling-Baustoffverordnung 2015
  • Deponieverordnung 2008
  • Altlastensanierungsgesetz 1989
  • Bundesabfallwirtschaftsplan 2023
  • Abfallverzeichnisverordnung 2020
  • Abfallnachweisverordnung 2012
  • Abfallbilanzverordnung 2008

En översikt över dessa lagkrav finns i vägledningen "Byggavfall, återvinning och avfallshantering" från Byggkontoret (tillgänglig på
www.bau.or.at/baurestmassen).

Leitfaden „Baurestmassen, Verwertung und Entsorgung“ der Geschäftsstelle Bau (erhältlich online oder als Broschüre unter www.bau.or.at/baurestmassen)

Följande kategorier av byggavfall och korrekt hantering av dem, såsom möjligheter till återvinning, dokumentationskrav och överlämnandeskyldigheter tas upp i broschyren:

  • Bodenaushub
  • Betonabbruch
  • Asphaltaufbruch
  • Bauschutt
  • Holzabfälle
  • Metallabfälle
  • Kunststoffabfälle
  • Baustellenabfälle
  • Verpackungsabfälle
  • POP-Abfälle
  • Gefährliche Abfälle

När finns avfall?

Begreppet avfall regleras i avfallshanteringslagen (AWG) enligt följande: Avfall är lös egendom,

  • deren sich der Besitzer entledigen will oder entledigt hat (Entledigungsabsicht oder subjektiver Abfallbegriff) oder
  • deren Sammlung, Lagerung, Beförderung und Behandlung als Abfall erforderlich ist, um die öffentlichen Interessen nicht zu beeinträchtigen (objektiver Abfallbegriff).

En vara blir därför avfall om det finns en avsikt att göra sig av med den och/eller ett allmänt intresse av att samla in den och behandla den som avfall. I byggverksamheten ska nästan allt överskottsmaterial, såsom schaktad jord, mineraliska byggrester, byggsten eller byggavfall (rester, avfall, flis, containrar etc.) bedömas som avfall, som enligt AWG antingen ska återvinnas på rätt sätt eller omhändertas.

ALSAG bidrag

I lagen om sanering av förorenade områden (ALSAG) föreskrivs bidragsskyldighet för att deponera avfall, fylla i ojämn terräng eller göra terrängjusteringar (t.ex. med byggsten eller icke kvalitetssäkrat återvunnet material), exportera avfall eller lagra det under en mellanlagringstid på 3 år. Detta beror på typen av avfall eller deponi och är till exempel €9,20 per ton för schaktmaterial eller byggavfall. ALSAG föreskriver dock också gratis återvinning av schaktmaterial och mineralskt byggavfall, varvid vissa krav enligt förordningen om återvinning av byggmaterial och den federala avfallshanteringsplanen måste följas. ALSAG-flödesschemat 2025 visar tydligt de olika återvinningsmetoderna och deras krav för befrielse från ALSAG-bidrag (se bild).
De mer detaljerade bestämmelserna om ALSAG finns sammanfattade i ALSAG-informationsbladet från Byggkontoret (tillgängligt på www.bau.or.at/baurestmassen).

ALSAG-Flowchart der Geschäftsstelle Bau (abrufbar unter www.bau.or.at/baurestmassen)

Undantag för jordgrävning

Vid schaktning av jord ger AWG en speciell egenskap med avseende på avfallsstatus. Enligt 3 § 1 st Z 8 anses oförorenad jord som grävts upp i samband med byggnadsarbeten inte ens som avfall om det säkerställs att de återinstalleras i naturligt tillstånd på den plats där de grävdes (samma byggarbetsplats). Detta undantag kan dock inte användas om till exempel schaktad jord ska användas på annan byggarbetsplats. I princip är detta en avfallsfastighet som omfattas av ALSAG.

Ström: slutet av sluttningen för jordutgrävning

Som ett komplement till förordningen om återvinning av byggmaterial, som bland annat reglerar avfallsavfallet av mineraliskt byggavfall, arbetar miljödepartementet för närvarande med en föreskrift om tidig slut på avfall av schaktad jord. Denna nya förordning är avsedd att möjliggöra ett tidigt och lågtröskelavslut av schaktjord och främja utnyttjandet av schaktjord i den cirkulära ekonomins anda.
I september 2024 presenterade ministeriet ett första utkast, som allmänt välkomnades av bygg- och återvinningsindustrin. En sådan reglering skulle göra det möjligt för oförorenad schaktjord att omedelbart förlora sin avfallsstatus om kvaliteten verifierades och att uppnå produktstatus i betydelsen enklare transport. Liksom med återvinningsbyggnadsmaterialförordningen bör detta vara kopplat till vissa användningskrav och bör endast vara möjligt om definierade kvalitetskriterier följs och en anmälningsskyldighet uppfylls.
Bygg- och återvinningsbranschen har utifrån detta första utkast lämnat ett flertal förbättringsförslag, som åtminstone delvis har införlivats i det aktuella förslaget till förordning.

Obyråkratisk implementering

Bygg- och återvinningsbranschen har utarbetat ett positionspapper med praktiska förslag till det aktuella förslaget till förordning, som bör beaktas i den slutliga versionen av den kommande förordningen. Dessa förslag sammanfattas i utdrag nedan:

  • Anwendungsbeschränkungen

Om nödvändiga miljökvalitetskrav uppnås och avfallets slut bekräftas av en expertrapport eller rapport från en expert, bör det finnas så få begränsningar som möjligt för laglig användning. Dokumentationskraven bör minimeras när slutet på avfallet har nåtts.

  • Meldepflichten

När det lagliga slutet för utgrävd jord väl har fastställts, bör ingen ytterligare anmälan till mottagaren av materialet vara nödvändig.

  • Sieblinie als Mindestmaß einer bautechnischen Eignung

När man använder icke-kohesiva jordar, ses bevis på en graderingskurva - beroende på den planerade användningen - som till hjälp eftersom det ger meningsfull information om möjlig användning. Betygskurvan behöver dock inte vara ett obligatoriskt kriterium för att nå slutet av avfallet.

  • Verwertungsgebot

Återvinningsåtgärder följer vanligtvis automatiskt av befintliga tekniska och ekonomiska förhållanden. Ett återvinningskrav kan därför vara motiverat om det är tekniskt och ekonomiskt vettigt. Däremot måste varje form av ”tvångsleverans” i avfallslagstiftningens mening förkastas.

Sammanfattning

Ett lågtröskelavfall vid schaktning av jord kan ge ett betydande bidrag till att uppnå målen i den österrikiska strategin för cirkulär ekonomi. I den cirkulära ekonomins anda bör den planerade avfallsregleringen utformas så att den är så obyråkratisk och mager som möjligt så att den faktiskt accepteras i byggpraxis.

Ytterligare information: här